En låt som betyder massor för mig är just denna låt: Hon kommer från främande vidder av Lars Winnerbäck
Det var en av låtarna som spelades på min och min frus vigsel…så självklart är den alldeles speciell och unik bara för det….
…sen har den växt mer och mer… fått växa tillsammans med mig och i dag får den påmina mig om hoppet….och om Anden….
”Hon kommer från ställen
där tiden har slutat passera
där morgonen sjunker i havet
och skymningen gryr
Hon får dig att lova
vad du lovat att aldrig riskera
Hon är överallt
där du stannar och dit du flyr
Hon kommer från främmande vidder
där havet är land och land hav
Där vindarna brusar
och forsarna susar
och skatorna ger sig av
Hon är eldfast och stark
hon är sårbar och öm
Hon kommer från främmande vidder
Hon stannar hos dig som en dröm
Hon vänder sig om när du vunnit
och solar i glansen
och hon äger styrkan
du alltid trodde var din
När tystnaden dånar som oljud
och stramar kring halsen
När rimfrosten glittrar
då står hon vid dörren och vill in
och hon kommer från främmande vidder
där stormen är lä och lä storm
där svart är vitt
där mitt är ditt
där det tydliga mist sin form
Hon gör silver av damm
hon gör honung av salt
Hon kommer från främmande vidder
där ingenting blir allt
Hon kommer från ställen
där de starkaste spjärn bara slinter
Hon vandrar längs krokiga vägar
hon själv trampat opp
Hon är orörd av lagar och regler
av sommar och vinter
Hon ler emot dig
just innan solen går upp
Hon kommer från främmande vidder
där dom fattiga ruvar på guld
där svaret är frågan
där gnistan är lågan
och dygd är detsamma som skuld
Du vill ta henne med
hon ska se vad du kan
men hon kommer från främmande vidder
dit du reser men aldrig når fram”
Anden som ses som livgivaren, Gud som blåser livsanden i oss människor…. eller en Gudsvid svevte över jorden…
En vind, en Ande som får dig att lova saker du sagt att du aldrig ska riskera.
En vind, en Ande som gör att ingenting blir allt.
En vind, en Ande som när tystnaden dånar som oljud
och stramar kring halsen. När rimfrosten glittrar
då står hon vid dörren och vill in, och värma din frusna själ…
En vind, en Ande som är överallt, där du stannar och dit du flyr
En vind, en Ande som kommer från främmande vidder…
Så kärleken kanske så, det livgivande, den livgivande Anden. Gud skapade världen ur kärlek och Guds skaparvid svepte över jorden…
Så i vår kärlek mellan varandra… så sveper en vind av liv, av kärlek, av hopp – Av Gud….
Publicerat av minadress 
